Home
 

Til neste sitatTil forrige sitatMånedens sitat
Oktober 2003

«Vid denna tid – för ungefär 3,8 miljarder år sedan – förmodas det som vi människor kallar liv ha uppstått på jorden. Hur synbarligen död materia – en gång skapad i Big Bang, därefter uppfångad och bakad i stjärnors inre, varefter den i ny skepnad blåsts ut i rymden igen, ånyo uppfångad av vad som just skall bli planeten jorden – kan komma samman och ordna sig i självbevarande och självreproducerande system, ter sig verkligen som ett stort mysterium.

Hur och varför kan en till synes slumpartad blandning av synbarligen ickelevande materia, huvudsakligen bestående av ämnen som väte, kol, kväve och syre, ordna sig själva i synnerligen komplicerade mönster och ordningar, vidare lära sig upprätthålla denna ordning eller mönster i vad som måste ha varit en skiftande och farlig omgivning? Dessutom, för att på något sätt överleva sig själv, lära sig göra kopior av sin egen struktur...»

Fra «Tjugo Miljarder År» av Lennart Grebelius